GHOST LIGHT (2020)
Inkeri Aula
Mark Niskanen
Jani-Matti Salo
I samarbete med forskningsprojektet SENSOTRA
Röstskådespelare: Noora Dadu
Längd: 06:00min
I Ghost Light berättar spökljuset, som placerats mitt på scenen, berättelser om den biologiska mångfalden.
På många teatrar upprätthålls traditionen att ha en tänd lampa mitt på scenen nattetid. Den här belysningen kallas ghost light på engelska, ett “spökljus”. Spökljuset skapar framför allt trygghet – det är en skyddsåtgärd så att medarbetarna inte ska snubbla över sceninredningen eller ramla ner i orkesterdiket när de anländer till teatern på morgonen.
Teatrar har också många vidskepliga traditioner kopplade till användningen av spökljuset. En del har ljuset tänt för att lugna spökena så att dessa ska kunna visa sig på scenen under natten. Andra teatrar tror att ljuset håller spökena borta.
Ghost Light utforskar de metaforiska spökbegreppet i vår miljö. De här spökena* finns överallt: i strålningen efter en atomexplosion, i ett sandkorns livscykel, såväl som i spåren av för länge sedan försvunna arter, som energin som utvinns ur fossil och som får spökljuset på teaterns tomma scen att lysa. Spökena påminner oss om att svunna tider alltjämt utövar sin effekt – de finns kvar, och vi får inte glömma dem.
Att bli varse spökena ifrågasätter också människoartens särställning i förhållande till övriga varelser och organismer och avslöjar hur sammanflätade alla dessa är med varandra. Mångfalden är ett oeftergivligt villkor även för människans fortsatta överlevnad.
Texten i verket består av material från projektet SENSOTRA (Sensory Transformations and Transgenerational Environmental Relationships in Europe), inom vilket man har forskat om erfarenheter hos representanter för olika generationer av förändringar i den egna livsmiljön, från 1950-talet fram till idag. Verket Ghost Light uppmanar oss att stanna upp, iaktta och lyssna på vad spökena som vi har runt omkring oss vill berätta för oss.
Ghost Light är ursprungligen ett videoverk filmat på Finlands Nationalteaters lilla scen 22.5.2020. Teatern var stängd för allmänheten på grund av den globala COVID-19-pandemin. Våren 2020, i samband med spridningen av coronaviruset, stängde teatrarna runt om i världen. På sociala medier spreds bilder av tomma scener med tända spökljus. Teatrarnas budskap jämsides med bilderna var entydigt: “We will return!” - “Vi kommer igen!”. I spökljusets sken utkristalliseras hoppet om att komma samman igen efter den isolering som orsakats av den världsomspännande epidemin.
Inkeri Aula är kulturantropolog. Inom SENSOTRA-projektet vid Östra Finlands universitet har Aula utforskat förändrade miljörelationer och överföring mellan generationer av sensorisk information. I Aulas mångsidiga forskningsteman ingår bland annat translokal gemenskap, social fantasi, Brasilienforskning samt multisensorisk etnografi. Ny forskar hon kreativitet och hälsosamt åldrande vid Aalto universitet. uef.academia.edu/InkeriAula
Mark Niskanen och Jani-Matti Salo arbetar med mångmediala installationer, där vardagliga fenomen förenas med teknologi. Duons verk handlar bland annat om sinnen, interaktion, minnen, erfarenhet av ensamhet och samvaro och deras kopplingar till globala teman. Ur detta utvecklas ofta situationer som är platsspecifika och förgängliga. Niskanen och Salo fascineras av att låta strukturer som redan finns i omgivningen ingå i verken och av att dela upphovsmannaskapet med något icke-mänskligt. www.niskanensalo.com @niskanensalo
Stort tack för samarbetet med Finlands Nationalteater, Kalle Ropponen, Noora Dadu, Eliel Kilkki, Teemu Vilén och Outi Järvinen / Arts Management Helsinki. Centret för konstfrämjande – TAIKE har stött Mark Niskanens och Jani-Matti Salos arbete. Inkeri Aulas arbete har finansierats med programfinansiering från Europeiska forskningsrådet (ERC) Horizon 2020 (projektnummer 694893).
* I den tvärvetenskapliga antologin Arts Of Living On A Damaged Planet (red. Anna Tsing, Heather Swanson, Elaine Gan, Nils Bubandt, 2017) samlas man kring spökena i vår omgivning och hur man upptäcker dem. En mångsidig grupp av bl.a. antropologer partikelfysiker och evolutionsbiologer närmar sig spökbegreppet som spår vilka de mer-än-mänskliga historierna lämnat efter sig.